Idag var det dags att besöka sjukhuset för lite kontroller.
Vi började klockan 9 imorse med längd, vikt och huvudomfång, lillan har blivit stor och väger nu 2260 gram, är 45 cm kort och har storlek 31.6 i mössa ❤️
 
 
Efteråt var det dags för ekg och ultraljud av hjärtat, det såg toppenbra ut.
Jag vet inte om ni minns, men sist så skrev jag om en liten öppning som fanns från hjärtat som heter ductus. Den finns alltid på bebisar i magen, det måste den göra, men den ska växa igen av sig själv.
På prematurer finns den oftast kvar, idag var den så liten att den knappt syntes. Vilken lättnad!
 
 
 
Efter ultraljudet begav vi oss upp på avdelningen, blodprov och ögonundersökning stod på schemat.
Men när vi kom upp så tyckte vi att TinTin såg ut att ha det jobbigt med andningen. Det var snudd på indragningar och det är tecken på att lungorna inte orkar riktigt. 
Prov på blodgas och lungröntgen beställdes och på en gång slog oron till. Läkaren pratade om skador i lungorna och jag blev jätterädd.
Innan vi fick svaret så kom skräcken över om TinTin var dålig, ångesten över att kanske behöva bli kvar, rädslan över att kanske inte få åka hem igen. Tankarna som tog över och gjorde mig så stressad och ledsen. 
Men TinTin visade återigen att hon är en tuff och stark tjej, det var inga fel på varken lungor eller andning. Troligen så blir hon trött av att äta och andningen blir då mer ansträngd. Tid för återhämtning för lillan blir vår lösning ❤️
 
 
Ögonundersökningen gick som vanligt väldigt bra. TinTin är duktig och ligger fint trots droppar som svider och läkare som öppnar ögonen. Vår tuffa lilla flicka , vi är så imponerade av henne ❤️
 
 
Klockan 20.00 var vi äntligen hemma igen! Efter den här dagen med alla tester, behöver mammorna verkligen sin återhämtning, så nu blir det godnatt 😴☺️ 

Återbesök 🌸

Familjen 2 kommentarer
Idag var det dags att besöka sjukhuset för lite kontroller.
Vi började klockan 9 imorse med längd, vikt och huvudomfång, lillan har blivit stor och väger nu 2260 gram, är 45 cm kort och har storlek 31.6 i mössa ❤️
 
 
Efteråt var det dags för ekg och ultraljud av hjärtat, det såg toppenbra ut.
Jag vet inte om ni minns, men sist så skrev jag om en liten öppning som fanns från hjärtat som heter ductus. Den finns alltid på bebisar i magen, det måste den göra, men den ska växa igen av sig själv.
På prematurer finns den oftast kvar, idag var den så liten att den knappt syntes. Vilken lättnad!
 
 
 
Efter ultraljudet begav vi oss upp på avdelningen, blodprov och ögonundersökning stod på schemat.
Men när vi kom upp så tyckte vi att TinTin såg ut att ha det jobbigt med andningen. Det var snudd på indragningar och det är tecken på att lungorna inte orkar riktigt. 
Prov på blodgas och lungröntgen beställdes och på en gång slog oron till. Läkaren pratade om skador i lungorna och jag blev jätterädd.
Innan vi fick svaret så kom skräcken över om TinTin var dålig, ångesten över att kanske behöva bli kvar, rädslan över att kanske inte få åka hem igen. Tankarna som tog över och gjorde mig så stressad och ledsen. 
Men TinTin visade återigen att hon är en tuff och stark tjej, det var inga fel på varken lungor eller andning. Troligen så blir hon trött av att äta och andningen blir då mer ansträngd. Tid för återhämtning för lillan blir vår lösning ❤️
 
 
Ögonundersökningen gick som vanligt väldigt bra. TinTin är duktig och ligger fint trots droppar som svider och läkare som öppnar ögonen. Vår tuffa lilla flicka , vi är så imponerade av henne ❤️
 
 
Klockan 20.00 var vi äntligen hemma igen! Efter den här dagen med alla tester, behöver mammorna verkligen sin återhämtning, så nu blir det godnatt 😴☺️